Publiserad 12.4.2018 i Vasabladet.
Storföretagens direktörer säger gärna sin åsikt när arbetslöshetsstödet skall beskäras och de arbetslösa aktiveras. Kanske vi borde samla medlemmarna till nästa arbetsgrupp som skall se över företagsstöden bland de arbetslösa.
Den parlamentariska arbetsgrupp som tillsattes för att syna företagsstöden har gett sin slutrapport till minister Mika Lintilä (C). Arbetsgruppen som leddes av Mauri Pekkarinen (C) föreslår inga konkreta åtgärder för att minska företagsstöden.
Slutresultatet är ett misslyckande, vilket Mauri Pekkarinen redan tidigare i våras kunde förutse när han ifrågasatte varför han överhuvudtaget tackade ja till att bli ordförande.
Enligt medlemmarna i arbetsgruppen påverkades beslutsgången av att representanter för de intressegrupper som lyfter stöd deltog i arbetet, till exempel jord- och skogsbruksproducenternas centralförbund MTK, Finlands Näringsliv EK och Företagarna i Finland.
Mika Kuismanen, chefsekonom vid Företagarna i Finland, medgav i Helsingin Sanomat den 6 april att intressegrupperna hårt motsatte sig nedskärningar i stöden till sina företag. Slutresultatet blev att arbetsgruppen inte kunde komma överens om några som helst beskärningar av förmånerna.
Företagsstöd bör inte beskäras enbart för att spara utan för att stöda företagens förnyelse och utveckling. Företagsstöden är beroende på räknesätt 4000 eller 7000 miljoner euro per år. Forskare och tjänstemän anser företagsstöden vara ineffektiva och till och med till skada för företagens förnyelse.
Enkelt sagt: Företagen förnyas inte eftersom de gamla verksamhetsformerna fortsättningsvis understöds.
I slutskedet talade arbetsgruppen om en minskning av stöden med cirka 300 miljoner euro. Sannfinländarna gick ut i offentligheten och krävde att nedskärningsförslaget dras tillbaka och så gick det också till slut.
De största mottagarna av stöd är vindkraftsföretagen och den tunga industrin, som årligen får cirka 100 miljoner euro i direkta och indirekta stöd. Vindkraftsföretagarnas produktionsstöd har konstaterats vara misslyckat på grund av felaktiga uppskattningar av elprisets utveckling och kommer hur som helst att ändras. Företag med flera tusen miljoners omsättning och med hundratals miljoner i vinst försvarar sina miljonstöd genom att hota flytta produktionen till andra länder och därmed minska antalet arbetsplatser.
I själva verket kan ett välfungerande företag inte dra nytta av stödpengar som inte motiverar en utveckling. Nu har i stället Tekes, som främjar bildandet av nya företag, och högskolornas finansiering skurits ned rejält denna regeringsperiod.
Regeringen måste trots arbetsgruppens misslyckande våga förnya företagsstöden i sin budgetmangling som inleds denna vecka. Som Sixten Korkman konstaterar (HS 5.4) är det ”ekonomiskpolitiskt dumt och samhällspolitiskt skamligt att man kan beskära i utbildning och socialskydd, till och med stort, men företagsstöden kan man inte röra”.
Storföretagens direktörer säger gärna sin åsikt när arbetslöshetsstödet skall beskäras och de arbetslösa aktiveras. Kanske vi borde samla medlemmarna till nästa arbetsgrupp som skall se över företagsstöden bland de arbetslösa. Kanske det kunde fylla aktiveringsmodellens villkor.
Om regeringen inte rör företagsstöden kan vi framöver ställa följande fråga till Sipiläs regering: Vilket skall bort, läkemedelsersättningar, arbetslöshetsskydd, studiestöd, pensioner, barnbidrag, utbildningsstöd eller företagsstöd?
